Torsdagen infaller alldeles utmärkt eftersom 1) man kan slänga in en throwback thursday då 2) det inte finns några aktuella bilder att bidra med, liksom 3) att man helt plötsligt har någonting att skriva om. Det pirrar i fingrarna och benen när jag tänker tillbaka på resan till Turkiet jag och mina kvinnor gjorde i slutet av sommaren. Varmt som satan (alltså perfekt klimat för mig som fryser oavsett lager med kläder), klarblått svalkande vatten, fantastiska vyer från komplett öken till Italien-buskar. Så när man sitter här i regn-Sverige, ja, kan ju gissa vilken längtan man får.

Händelserik torsdag: imorse stod jag och gjorde mitt ansikte presentabelt med en hink foundation när jag plötsligt bara stannade upp, blev helt blank i huvudet för en stund, och så tänkte jag sedan nej, ty denna dag var en sådan där då kroppen är fullkomligt ur funktion. Det blev raka vägen tillbaka i liggande ställning, och det är väl mer eller mindre som en sengångare jag har tagit mig fram idag. Mina delade gener kom hem under kvällen och fick sitt hår färgat, så nu är jag ämnad att se på ett serieavsnitt med henne. Imorgon vankas det matteprov och jag är ungefär såhär glad:

 

 

 

(aka ingenting, inte alls glad.)

Känner mig bubblig som en en flaska champagne - allt detta beröm för mina kreativa händer får mig att ramla av stolen. Har suttit och småfnittrat åt kommentarer och gillningar i flera dagar. Blir alldeles varm i hjärtat, och det behövs verkligen i dessa tider så tack tack tack av hela min rumpa (skulle säga hjärta, men min bakdel är större)!!! Måste ta tag i det här nu och göra någonting av denna gen som jag utvecklat helt på egen hand utan bidrag från mamma och pappa. Om jag inte prokrastinerade så mycket hade jag säkert redan varit halvvägs vid det här laget.

Vad händer annars då i den blivande konstnärens liv? Började 13.55 idag, så försökte plugga lite inför dagens svenska prov men lyckades somna någonstans däremellan innan jag kom iväg och kämpade igenom skolans en och en halv timme. Sedan åt jag pannkakor och dök ned bland derivator, åt lite till, och nu sitter jag här. Jobbig dag, så att säga.

Tredje dagen av sockerförtärande har nu nått sitt slut. Den avrundades med ett par bitar chokladtårta hos min andra halva tillsammans med hennes skåning samt våra manliga gener. Det vankades det sista födelsedagsfirandet och klimaxpresenten, vilken pappa självfallet hade placerat i en onödigt stor kartong fylld med frigolitbitar. Hans filosofi går i stil med att man måste kämpa lite för presenten, annars är man inte värd den.

Om ni tror att det här är min frukost, så tror ni blankt fel. Det här är frukost nummer två, fullspäckad av c-vitaminer, potassium och en stor fet klick mejeriprodukt. Kan också ses som en av mina tusentals dagliga mellanmål, men frukost nummer två låter bättre.

Har privilegiet att stanna hemma idag då hela kroppen protesterar, vilket betyder att jag kommer pendla mellan sängen och skrivbordet de resterande timmarna. Blir riktigt fartfyllt alltså. För övrigt såg jag igår att man kan ge bort en semla gratis via semlogram.se, så om någon känner lite extra empati för mig så liksom, ja. Skicka iväg en. Det är billigt och gör mig med  stor sannolikhet frisk med raketfart.

Som de arkitekturstuderande vi är, satt vi på en buss 6.45 mot Stockholm för att besöka möbelmässan. Kortfattat kan jag konstatera att jag behöver minst tio hus för att få plats med allt jag vill ha, samt utstå en rejäl ljusterapi med alla de konstverk till lampor vi såg. Höjdspunkten var då jag och mina kompanjoner blev misstagna för att vara ett företag, ack den pinsamheten när vi klämde fram ett mesigt "nejviärstudenter", varpå personen i fråga yttrade ett "aaah" och gick därifrån. Chokladkonsumtionen låg på häpnadsväckande tre bitar för min del, även om vi cirkulerade kring skålarna fyllda med guld ett flertal gånger.

Fredagkväll var en välbehövlig kväll med tjejerna, likaså lördagkväll med pappa och mina delade gener. Båda kvällarna resulterade i en fem storlekar större mage och puls som en antilop. Vet inte vad grejen är, men pulsen går upp i taket när jag får i mig en större mängd socker. Om det är ohälsosamt så får det kvitta, för jag tänker äta min första semla för i år ikväll ändå.