Den ultimata presenten

Tredje dagen av sockerförtärande har nu nått sitt slut. Den avrundades med ett par bitar chokladtårta hos min andra halva tillsammans med hennes skåning samt våra manliga gener. Det vankades det sista födelsedagsfirandet och klimaxpresenten, vilken pappa självfallet hade placerat i en onödigt stor kartong fylld med frigolitbitar. Hans filosofi går i stil med att man måste kämpa lite för presenten, annars är man inte värd den.
Halvvägs igenom hade han lagt ett paket med en tändare i. Kul, tänkte väl hon. Trevlig tjugoårspresent. Ännu roligare hade pappa och jag. Instruerade henne att fortsätta gräva genom frigoliten.
Längst ned på botten ståtade denna gudomlighet. Hon gav ifrån sig ett NÄÄH MEH GUUU, och blev ungefär så här glad:

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback