Det var ett tappert försök jag gjorde att bli piggare genom att hälla i mig koffein. Man tycker ju att jag borde ha lärt mig vid det här laget att jag majoriteten av gångerna blir illamående av kaffe under sena eftermiddagar, och att det nio gånger av tio får motsatt effekt när jag är så trött att jag skulle kunna somna stående. Å andra sidan tror jag vi alla har kommit underfund med att jag sällan lär mig av mina misstag (förutom att tappa tårtor, en gång och aldrig mer).

 

Har bollat idéen med pappa att det kanske är crohnisen som spökar när jag blir sådär äckligt trött en dag. Eller ja, bollat högt för mig själv med mig själv framför (o)frivillig åhörare. Vet inte hur ofta jag måste spekulera om symtom eftersom jag aldrig fått några riktlinjer på vad saker och ting kan innebära (mer än att det är psykosomatiskt och att jag egentligen är frisk som en nötkärna (håll min pudel så att jag kan slå ner den jäveln)). 

 

Min optimism strålar idag, så sätt på er solglasögon så att ni inte blir bländade.