Livstecken

 
Den största frågan är ju varför man i hela världen väljer att åka iväg på en studentresa innan balen. Det är ju som bäddat för sjukdom från helvetets avgrund. Nu sitter jag alltså här med en konstant rinnande näsa, stickande hals och fem nysningar var tionde minut. Alltså??? Logiken verkar ha försvunnit i periferin.
 
Bortsett från det var resan inte alls fel. Jag menar, man tackar ju inte nej till varma soliga dagar som man spenderar på en solstol (och eventuella dopp i poolen (havet var ju fasen Sverige-kallt, det skrev jag inte upp mig på)). Känslan av att ha noll ansvar och bara ligga och glassa hela dagarna kändes väldigt välbehövligt efter helvetesveckorna vi tagit oss igenom. Inte att glömma alla nattliga äventyr heller för den delen (och allas tendens att trampa mig på fötterna när vi var ute, jag menar, jag är kort, men inte  kort).
 
Och imorgon är dagen här. Baldagen, den man spenderat äckligt mycket pengar inför (även om snål-Malin hoppat in och försökt pressa priserna till max). Har absolut ingen aning om hur det ska gå - allting förutom hälsan är ju fixad. Nu är visserligen min baldejt ungefär en tredjedel så snorig som jag är, så vi får väl hosta i kör. Laddar med piller och nässpray och hoppas på det bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback