Det har varit en omställning att efter en månad på resande fot äntligen landa (bokstavligen landa, efter att ha utfört ett graciöst luftsprång med destination säng) hemma. En tillvaro som inte består av ett konstant gungande av varierande grad, även om min hjärna fortfarande är inställd på att golvet under fötterna inte är fullt stabilt och därmed medför en lätt känsla av att huset flyter. Men vilken resa, både västkusten och Danmark! Man får uppleva så mycket, så många ställen, vissa som man gärna skulle stanna kvar på och andra som skjuter spjut av ångest mot en och man känner att herregud hur hamnar man ens här? 

 

Får se hur bilderna kommer läggas upp eftersom att jag har en tendens att glömma (läs: tappa engagemang) fixa till kalaset. Om jag känner mig själv rätt lär en tredjedel hamna på bloggen och resten i en massa mappar i datorn där de kommer att försvinna i glömska. Håller tummarna för det motsatta.