Det känns som om jag har världens godisbaksmälla - magen är uppblåst, illamåendet trycker i halsen och min matlust är lika med noll. Men skam den som ger sig! Okej nej ärligt talat vill jag bara inta sängläge resten av dagen. Jag kan inte annat än att ge all min kärlek till min dumhet att trycka i mig ting jag inte tål, fast å andra sidan är ju människan det enda däggdjuret som inte lär sig av sina misstag.

Masar mig ut i skogen en stund för att få igång kroppen. Dagens dejt med mina manliga ärvda gener ligger trots allt snäppet högre än sängen i prioriteringar (eftersom jag spillde nästan halva frukosten i sängen och måste bädda nytt, inte så kalas).