Det finns stunder som är riktigt jobbiga, som tär på en till det yttersta och får en att förlora besinningen. Dessa stunder stöter jag på ohälsosamt ofta: att sluka böcker som om de vore choklad. Då jag numera har öppnat The fault in our stars, en del av denna bedårande boksamling jag fick i julklapp, så har jag drabbats av en sådan ångest eftersom jag läser fortare än vad jag borde. Har man väl börjat vända en sida, går det inte att sluta - boken är så bra så det pirrar i tårna och man vet inte vilket sinnestillstånd man befinner sig i. Jag vill så gärna spara den så länge som möjligt, njuta av den som den mest fantastiska tårtan som någonsin skapats. Men så lätt som det är att njuta av en gudomlig tårtalikt en italienare, lika lätt är det att sluta läsa.