Det är lill-lördag och jag har tagit med mig denna underbara tradition till Island, vilket alltså betyder att jag sitter instängd på mitt rum med ett glas rött vin som jag hällde upp ur vinboxen som jag har ståendes i garderoben. Likt en äkta tonåring som smygdricker föräldrarnas vin. Det är visserligen på sätt och vis sant i och med att mamma lämnade kvar de två vindunkarna vi hade med oss när vi kom till Island. Borde du inte dela med dig till dina kompisar i läggan, tänker ni. Det skulle jag kunna göra, men ingen verkar befinna sig i lägenheten förutom jag. Att alkohol dessutom är dra-ballen-i-gruset-dyrt här är också en bidragande faktor, så jag håller hårt i mina boxar från kära systembolaget.

 

Jag kan knappast säga att den första tiden här har varit lugn. Efter första veckan på universitetet hade jag helt plötsligt inlämningar och presentationer och läxor, som om vi gick på lågstadiet igen (och HUR kan man ha så lite medkänsla i kroppen att man slungar ut uppgifter FÖRSTA VECKAN? Jag menar, KOM IGEN). Sedan kom visserligen Oskar på besök över en långweekend för att fira vår ettårsdag så det kan ju ha varit en del av läxhögarna. Men det var det värt, hundra gånger om. Vilken härlig helg, alltså. Vi brände pengar på massor med god mat (ska man vara ärlig så är det inte alls svårt att bränna pengar för till och med en liten sketen cheeseburgare från en Sibylla-liknande-kiosk-grej kostade en förmögenhet), myste på hotellrummet framför serier, drack skumpa och gick på en konsert i Harpa med isländska klassiker. Skithäftigt, 10/10, rekommenderar.

 

Annars då? Har gjort min plikt som svensk medborgare och röstat i valet på svenska ambassaden. Träffade Håkan Juholt där, lite häftigt, han sa mitt namn och pratade med mig. Coolt. Vill annars försöka ta mig till IKEA någon dag för att försöka få tag på matlådor och ost, för ost kostar (likt allt här) så mycket att jag skyller på att vara laktosintolerant för att lura mig själv att jag inte behöver det. Sedan verkar matlådor vara någonting av ett främmande koncept här, för det finns definitivt ingen mikro här i lägenheten (jag letat noga) och de jag har sett på universitetet går att räkna på en hand. Funderar över om alla islänningar lever på skyr? Köper de all mat färdig? Kan verkligen inte förstå det här konceptet när det enda jag har att jämföra med är de (som jag numera anser) gigantiska hyllorna med radvis av mikrovågsugnar på universitetet i Karlstad.

 

Jag trivs så fruktansvärt bra här (men inte för bra, mamma. Jag kommer hem igen). Vaknar upp med utsikt över bergen utanför fönstret, har en stor park ett par hundra meter utanför som man kan promenera i timmar i. Reykjavik är en så mysig och fin stad. Mina lägenhetskompisar är urgoa och kurserna är superintressanta. Och ibland är det, tro det eller ej, skinande sol här, så pass att man faktiskt svettas lite (men det kan vara för att jag alltid halvspringer till bussen (tack mamma och pappa för svettgenerna)).