Från hundra till noll
Jag har gått från att ha fullt upp hela dagarna till att ha seriemaraton medan jag pillar navelludd och alternerar min position från sängen till soffan till köket och till badrummet för att få bukt på Niagarafallen som min näsa personifierar. Börjar tycka synd om mina rumskompisar som tvingas stå ut med slemhosta och guturala läten när jag snyter mig stup i kvarten. Den ena har till och med flytt till Nederländerna! Att det egentligen är en studieresa han är iväg på är en petitess.
Efter att introduktionsdagarna avrundats har min händelserika vardag lite gått in i en vägg - vill först och främst kurera mig så att jag är i hyfsad form inför kursstarten, vilket har resulterat i minimal aktivitet - och jag börjar känna mig lite lätt rastlös, vilket visserligen bör vara ett gott tecken. Har börjat BUDGETERA mina månader här, hör och häpna, och jag har LAGAT MAT (vilket, av någon konstig anledning, mormor inte trodde att jag kunde göra i hemlandet? Jag menar, jag har bott själv i över två år. I en egen lägenhet. Med eget kök. Och egna köksartiklar.). Det har visat sig att jag trots allt kommer kunna överleva i fyra månader här, även om Reykjavik är en av de dyraste städerna i världen. Till och med mamma började nästan grina när vi råkade gå in i en mataffär (vilken egentligen var lite av en turistfälla) och nästan köpte ett par äpplen för 60 spänn. Korst i taket.
I ett försök att inte bli galen tänkte jag försöka aktivera mig lite mer idag. Behöver städa rummet (hur i helvete kan ett rum bli så stökigt när i princip det enda jag har tagit med mig hit är kläder?) och införskaffa båda skrivvaror och matvaror. Bör ta en promenad också, och den går ju lite hand i hand med att handla. Två flugor i en smäll, fantastiskt.
Kommentarer
Padre
Dax för islänningen att känna på den Svenska näsbusen 💪På dom Malin !
Steffe
Ja knepigt att det kan bli stökigt runt omkring dig......🤗 Verkar som att blir bra att skolan drar igång så att du inte blir för rastlös😘
Trackback