Till mitt försvar hade jag faktiskt gjort ett blogginlägg i söndags, men låt oss säga att teknikens värld raserade och allting jag hade skrivit försvann någonstans i cyberrymdens periferi tillsammans med min lust att skriva om allting. Så jag gör det jag gör bäst - jag sköt på det tills idag, lite spontant. 

 

Ni undrar självfallet vad jag har haft för mig, självklart ska jag berätta. Tack för attt ni frågar! Har nämligen haft fullt upp med att bara göra absolut ingenting till att göra allting. Spenderade nästan hela måndagen med att se på Orphan Black (skitbra förresten, rekommenderar, 10/10), och dagens aktiviteter har bestått av att slänga sig mellan butiker i tappra försök att hitta tyger att ha på kroppen inför studentresan. Tack och lov tog Anna på sig rollen som personal shopper och slängde kläder över mig med ljusets hastighet medan min tid i provhytten snuglade sig fram (förlåt Anna!). Landade sedan hos Emma som testade en sminkning till balen.

 

Men dagen slutade inte där.

 

Jag tvingades dammsuga upp en spindel i Emmas lägenhet medan jag skrek för glatta livet och hon stod på säkert avstånd. För den där dammsugaren gav minimalt avstånd mellan mig och helvetets avkomma. Det var som om jag viftade hejvilt med en deciemter lång pinne framför den. Skärrad och skadad för all framtid satte jag mig i fosterställning och kände tusen spindlar över hela kroppen. Usch. Usch. Och storasystrar ska vara beskyddande.