Det är ju skrattretande att jag på riktigt har nått den punkten i min förkylning från helvetets avgrund att jag tvingats masa min bakdel till en vårdcentral och efter x antal hulkande halsprover fått antibiotika utskrivet. Antibiotia. För förkylning. Nu kanske ni förstår hur extremt dåligt immunförsvar jag har. Skönt ändå att jag för en gångs skull blir bemött på allvar när jag söker vård för vad man vanligtvis anser vara småsaker, när det för egen del kan innebära allvarliga infektioner (eftersom jag knaprar immunnedsättande piller). Läkaren tog det till och med mer på allvar än vad jag själv gör, ironiskt nog. 

 

Efter att ha spenderat sisådär två veckor i vertikalt läge ska jag nu förflytta mig till ett mer guppande vertikalt läge. Eftersom mitt tillstånd befinner sig så långt ifrån party-mode man kan komma, har jag frivilligt beslutat att följa med ut på sjön och fira midsommar med 40+. Mitt största problem är numera inte vad jag ska ha på mig under midsommar (för ärligt talat, himlen har fritt flöde och på sjön är klädkoden mer eller mindre mjuk), utan beräkningen av hur många böcker jag kommer hinna läsa och vilka. Nästan lika bra att ta med hela bokhyllan.