Häromdagen utökade min boksamling, vilket var relativt välbehövligt efter att ha läst upp i stort sett hela mitt lager under sommaren. Det var nästan på gränsen att jag fick ett nervöst sammanbrott på grund av det sinande lagret. Kunde ha blivit jobbigt för alla som befinner sig i min närhet, så det här blev ju en win-win.

 

Har numera genomfört min första dugga och det kändes precis som när man satt i skrivsalen på gymnasiet, lätt svettig och nervös, med ett matteprov framför sig. Den enda skillnaden var väl egentligen att det inte spelade någon roll hur det gick för en - det var bara bonus om det gick bra för då var chansen stor att man fick med sig lite extrapoäng till tentan. Som är i fem timmar. Fem. Timmar. Mvh Malin som kommer ha med sig mat som för en utflykt.

 

Nu borde jag egentligen ta tag i livet. Ska möta upp Emma på stan om någon timme och jag sitter fortfarande med en hårinpackning som måste tvättas ur, kläder som måste bytas och ett ansikte som måste göras presentabelt. Detta samtidigt som jag försöker skriva ett tal om prokrastinering medan jag prokrastinerar, ironiskt nog.

Jag genomgår någon version av äta sova plugga där även äta och sova inkluderar plugga. Om det beror på dålig planering eller mycket att göra (eller att jag som vanligt pluggar mer än nödvändigt) har jag ännu inte kommit fram till. Så om ni någonsin funderar över vad Malin gör när hon inte gör inlägg om fantastiska äventyr, så sitter vederbörande förmodligen i ett rum med ljusterapi och är begraven i matteboken.  På tal om den så har jag kommit fram till att den, bortsett från att lära ut saker som jag fortfarande inte vet när jag ska komma att använda, åtminstone kan användas till ett styrkepass. Tung som den är. Fungerar även utmärkt som vapen.

I skrivande stund sitter jag med boken stängd framför mig och sippar på extremt varmt te. Gick nästan dubbelvikt imorse på grund av x antal kramper i magen, så det krävdes inte mycket av hjärnkapaciteten för att inse att den här fröken skulle gå raka vägen till sängen igen. Tre timmar senare vaknar jag lätt disorienterad med något av en handlingsförlamning och en distinkt känsla av att all föda som intas under dagen bör vara i flytande form. 

Okej, jag erkänner. Jag är urkass på det här med bloggeriet. Har dock fullt upp under dagarna och när jag väl inte pluggar så intar jag zombie-mode framför x antal serier eller böcker (eller så har jag däckat). Men en av de största anledningarna till min snustorra bloggtorka är att, hör och häpna, min dator gick och dog. Någonting kraschade och någonting vill inte repareras, och Malin känner en storm av känslor blåsa in. Har ju allting på den där apparaten (och jag är dum nog att inte fixa en back-up) så det har varit en ångestladdad period sedan den beslöt sig för att hoppa av tåget.

 

Men en supersnabb re-cap av vad jag har varit med om:

- deltog i en finsittning som iallafall var fin en stund

- har genomgått en förkylning (som fortfarnde håller i för allt den är värd)

- bjöd hem tjejerna på middag, första gången vi träffats hela högen sedan studenten(!!!)

- pluggat

- pluggat

- sovit

- pluggat

 

Här sitter jag och har totalt glömt bort att visa vad jag lyckades åstadkomma under sommaren. Superpilligt men superroligt (och blev väl någorlunda superbra, va?). Det största problemet är att jag påbörjar nya projekt innan jag avslutar redan pågående (ja pappa, jag ska bli klar med familjeporträttet. Snart), som legat orörda i x antal år. Måste försöka ta tag i det någon dag.