Uppe vid ytan

 
Alltså, vilken dag. Vilken dag. Jag har nog aldrig någonsin i hela mitt liv utsatt mig själv medvetet får någonting så intensivt som detta jäkla högskoleprov. Tur för mig att jag ännu har all matte färsk i huvudet, så det blev det minsta problemet. Låt oss prata om den obefintliga tiden, istället. 55 minuter att försöka producera fram korrekta svarsalternativ, jämfört med de tre timmarna jag hade på mig under onsdagens matteprov. Rätt lagom kontrast, så att säga. Är dock riktigt nöjd att jag fick tummen ur och gjorde provet (mest för att jag faktiskt mer eller mindre är tvungen för att komma in på önskat universitet). Ger mig själv en klapp på axeln och hoppas på det bästa.
 
När jag redan håller på att babbla om tid, så har den här månaden passerat med raketfart. Känns som om det vore igår som jag klagade på att jag inte skulle ha en ledig stund under hela mars. Och se på mig nu - det hade jag inte heller! Inväntar frenetiskt påsklovet så att jag åtminstone kan få tid till att sova (varvat med plugg, såklart, annars är det inget riktigt lov).

Kommentarer
PADRE

bra kämpat malas, fick ju lite belöning efteråt oxå!

Svar: Det var jag faktiskt värd!
scripturient.blogg.se

2015-03-29 @ 12:25:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback