Studiedag i ära så har jag suttit med arkitekturen mestadels av dagen i hopp om att bli klar med kalaset snart. Appropå det så öppnade jag ganska nyss arkitektprovet som släppts för någon dag sedan. Alltså, vilken ångest. Trodde jag skulle tuppa av. Jag läste första meningen och höll på att få spel - mest för att det hela börjar bli på riktigt och att jag varken är mentalt eller kroppsligt förberedd att ta beslut rörande min framtid. Tror att det huvudsakligen beror på att jag är så fruktansvärt rädd för att ångra mig och känna att jag slösat bort x antal år av mitt liv på att gå ett program som sedan känns lika värdelöst som att hitta borttappade saker under sängen.