Bra jobbat, Malin

Det kan vara så att jag beställde nio nya böcker igår. Det kan vara så att jag inte somnade förrän klockan två för att jag var på bokjakt. Behöver seriöst en ny bokhylla för att få plats med allting nu. Borde egentligen fördela dem så att jag har alla lästa i en och alla olästa i en annan. Alternativt ett helt bibliotek. Det fungerar också.
 
Hade tänkt vara någorlunda produktiv idag, men som vanligt lyckas jag prokrastinera bort nästan hela förmiddagen. Ska dock möta upp Cassandra på stan under eftermiddagen och herregud om jag sätter foten innanför en bokhandel. Jag kommer att bli ruinerad.

En av de bättre dagarna

Denna dagen kan vara en av de lyckligaste i hela mitt liv. Eller ja, nu infaller den visserligen varje år vid samma tidpunkt, men ändå. Jag får vältra mig i gudomligheter, utnyttja min beslutsångest och öppna upp nya världar:
 
Bokrean.
 
Jag tror inte ni förstår hur länge jag har suttit och letat bland alla tillgängliga böcker. Fick presentkort på adlibris i födelsedagspresent som jag kommer att utnyttja till fullo - problemet är bara att det finns så jäkla många böcker och att jag inte kan köpa dem alla. I-landsproblem, jag vet. Plus att jag redan har femetioelva orörda böcker som stått på tur i två år, som nu säkert kommer att få vänta ytterligare ett år. Å andra sidan har det nog aldrig varit något större problem för mig - gillar ju det där med att alltid ha flera på lager så att man vet att man alltid har någonting nytt att läsa. Fast sen så ska man ju läsa dem också.

19

Idag är ingen vanlig dag, för det är Malins födelsedag, hurra hurra hurra (Ni förstår inte hur lång tid det tog för mig att komma ihåg hur den går)! Innan pappa begav sig till jobbet fick jag tre lotter som jag inte vann ett skit på - bra start på dagen, liksom. Men jag kvävde mina sorger med frukost och gick vidare med livet. Idag vankas firande hemma hos mamma och därmed fjärde dagen av matkoma.
 
Nu ska jag dock fortsätta med mitt gymnasiearbete. På min födelsedag.

Pre-födelsedagsfirande

Eftersom att min födelsedag infaller nu på måndag, tyckte jag att det var en bättre idé att fira den på en fredag. Så igår bjöd jag då hem tjejerna på lite matkoma som eskalerade till charader (och det blev plus minus noll bilder eftersom ljuset var så fruktansvärt dåligt). Fick superfina presenter och som den chokladälskare jag är har jag numera dött och kommit till himlen (vilket lär ruinera mig och skada mina smaklökar (hur kan man ens äta vanlig Marabou efter denna???)). Fick två flaskor bubbel också som ej närvarar på bild pga glömde bort deras existens. Hade ett superroligt födelsedagsfirande, så tack alla för att ni kom!
 
Nu ska jag snart bli upphämtad av pappa för att förbereda lite inför morgondagens familjefirande #1 samt försöka beta av några tavelbeställningar som pappa gått och väntat på i några månader.

Så mycket bakverk, så lite tid

Vissa dagar är bättre än andra. Speciellt de dagar som innefattar bakverk. Speciellt fettisdagen (som gärna får dryga ut en hel vecka). Dagen i ära gick jag förbi Swenströmskas och inhandlade två surdegssemlor till mig och mamma som blev obefintliga relativt fort. Apropå bakverk - försöker hitta ett någorlunda simpelt recept på en tårta som Emma är ordinerad att producera till min student. Mamma tyckte det vore sportsligt av mig att åtminstone ge henne en chans att provbaka den x antal gånger så att hon inte behöver ha ångest inför den. Emma har ju trots allt historik med brända kladdkakor som inte ens gick sönder när man kastade frisbee med dem.

Jag kan det här med ordvitsar

 

Party på burk

Idag var det inte en pigg Malin som tog sig upp ur sängen, alltså. Kändes som om jag drabbats av plötslig baksmälla från helvetet med illamående och yttersta svårigheter att fylla magsäcken - och det är sällan jag ha svårt att fylla magsäcken. Det var inte mer än att jag släpade mig tillbaka till sängen och somna om på en grisblink. Lyckades dock ta mig iväg till skolan lagomt för att göra ett ekonomiprov. Under hemfärdens bussväntan hittade jag två portabla partyn på burk som numera befinner sig i min ägo. Vem säger någonsin nej till glitter, liksom.

Får väl en allergisk chock snart

Pappa kom hem på lunchen med rosor i högsta hugg: "de är gula så nu mår du redan mycket bättre, va?" Har varit helt slutkörd sedan söndags och haft kroppsliga problem med det ena och det andra. Eftersom jag på söndag morgon begav mig ut på mina nya längdskidor i 120, har mamma en teori om att jag använde upp mina sista energidepåer efter att ha varit förkyld i femtio år. Kan nog ligga någonting i det - känns som om jag blivit klubbad av ett kylskåp och inte kan äta någonting (eller ens vara uppe på benen) utan att få ont i magen eller bli illamående (hallå eventuell magsjuka). Hursomhelst så ståtar rosorna bredvid mig på skrivbordet som små mini-solar medan jag ömsom snorar, ömsom krampar. Även om de inte botar hälsan, så är de iallafall fina. Och eliminerar lukten av instängdhet och oduschad Malin.

Emma 21 år

Nu är jag visserligen någon dag och helg försenad, men äsch. Hela inlägget blir ju dedikerat till Emma så jag tror jag är godkänd.
 

Morgonvanor


Det är inte mycket som slår att kunna ta en långfrukost medan solen går upp - och ändå ha massor av tid kvar innan man måste masa bakdelen till skolan. Detta beror på att jag börjar 10.30, sover hos min kära syster (eller i min nya lägenhet, hur man nu vill se på det) och är välsignad med att alltid vakna tidigt när man egentligen kan sova x antal timmar till. Men just nu försöker jag bara förhala det faktum att jag måste diska och städa. Fungerar rätt bra, om ni frågar mig. 

Is och eld

Sitter barnvakt till brasan och gör allt för att hålla den vid liv. Det är med lätt panik jag petar in ved och ser för min inre blick hur det råkar ta eld i mattan eller mitt hår (skojar bara mamma, jag vet hur man hanterar den öppna spisen. Typ). Känns dock extra bra att ligga framför brasan eftersom delar av klassen badade isvak idag (inte jag pga en del feghet och två delar medicinska orsaker). Jag stod och frös bredvid, så kan inte ens tänka mig hur de som plaskade för glatta livet kände. Förmodligen ingenting eftersom kroppen måste ha domnat redan innan de träffade vattenytan. För egen del domnade bara fingrar och tår bort. Helt ok med tanke på deras situation.

Småbarn och vuxna barn

Man blir ju helt kär i dessa små sprattlande skrikmaskiner. Dopet inleddes med melodin till Björnes Magasin så nostalgin svepte över en som en tsunami - men åh vad fint dopet var! Bonus att efterfesten bjöd på laktorsfri förtäring (är nog första gången jag varit med om det) med pajkalas och tårtkalas. Och skumpa. 
 
Idag har jag tagit ännu ett steg in i vuxenvärlden - har satt mig i bostadskö i Göteborg och hoppas innerligt att jag inte ska behöva bo i ett tält om det blir studier till hösten. Å andra sidan har väl ingen dött av lite frisk luft.