Har nu avklarat första dagen på sommarjobbet och därmed även cyklat två mil med kraftig motvind. För jag kom med den goda tanken att "ja, varför inte cykla till jobbet varje dag, då har du två veckor med två mil varje dag och en vecka med plus minus en mil varje dag: bra träning". Fast så bra kändes det inte när jag staplade av cykeln och krälade in i huset med vätskebrist och värmeslag pga dålig klädval. Att pappa sedan drog med mig ut på en löprunda gjorde inte det hela bättre och någonstans känner jag att kroppen hatar mig. Åtminstone benen, som nu laddar för att inte röra sig en meter under kvällen medan jag och min käre far ser på Hundraåringen.