Jag tror bestämt att jag gått och dragit på mig en sträckning efter att ha instruerat klassen i yoga på idrotten idag. Känns som om jag rör mig framåt som Quasimodo, och jag kan garantera att det inte är en vacker syn. Som grädde på moset (ett uttryck jag aldrig lyckas förstå mig på, vem äter ens grädde på mos?) vill inte magen kooperera utan strejkar i form av graviditetsutseende. Så att avsluta dagen i sängen med ett seriemaraton är inte fel på någon nivå alls.